torsdag, april 6

Ledsen men kontakt sökes

Jag fick idag en fråga som gjorde mig stolt. Det svar jag var tvungen att ge gör mig ledsen.

Sen några år tillbaka är jag borgerlig vigselförättare. Jag halkade in på banan av en ren slump. En nära vän frågade om jag inte kunde vara vigselförättare på hennes bröllop. Först var jag tveksam men nya utmaningar är alltid spännande. Jag ansökte hos länsstyrelsen och därefter är jag en av Gävle kommuns borgerliga vigselförättare.

Det är en oerhörd förmån att få vara med om dessa viktiga tillfällen i andra människors liv. Jag får vid en vigsel precis samma känsla som jag får när jag som barnläkare är med om ett barns födelse. Vilken förmån att få vara med de kanske viktigaste ögonblicken i andra människors liv. Att dessutom förhoppningsvis tillföra något som gör ögonblicken än mer värdelfulla. Jag har varit med om de mest skiftande vigslar och tycker att det är lika fantastiskt varje gång. Det är svårt att få rutin och slentrian i de ögonblicken.

Vad som nu gör mig ledsen är att jag idag för första gången fick frågan om jag inte kunde hålla i cermonin kring välkomnandet av ett barn. De som inte vill döpa sitt barn i en kyrka vill ofta ändå ha en högtid kring välkomnandet. Jag fick frågan men var tvungen att tacka nej. Den aktuella lördagen inbokad för att lära mig hur jag kan bli en bra riksdagsledamot.

Funderar fortfarande på om inte välkomnandet av ett nyfött barn hade varit viktigare än massmedia träning för en som enventuellt ska bli riksdagsledamot. Om Du nyblivna mor som frågade mig idag läser det här så har jag ändrat mig. Jag skiter i massmediaträningen och vore stolt över att få vara med när ni välkomnar ert nyfödda barn. Hör av Dig!!!