Det finns fler goda människor

Jag har nu på fyra dagar förbrukat årets tilldelning av möten med riktigt goda människor.
På tåget hem igår höll det på att hända. 17 45 sätter jag på hörlurarna för att lyssna på dagens eko, andra upplagan, och somnar efter tio minuter. Med lurar i öronen hör man inte på annonseringen att Gävle är nära. Väcktes av en mycket vänlig medpassagerare när tåget stannade till. Stor tack! Ja, sa den vänlige själen, jag känner igen Dig och vet att Du ska av i Gävle. Dessutom tog Du hand om min son när han var sjuk för några år sedan så nu fick jag återgälda. Tack, tack, tack säger jag. Inte bra att ringa hem och berätta att jag inte snart är hemma utan på väg mot Åre. Rafsade ihop tillhörigheterna och sprang av tåget. När jag kommer till bilen kommer insikten att allt är med utom mobilen, vars hörlurar var upprinnelsen till situationen. Den innehåller alla telefonnummer som jag är så beroende av. Jag gör ett försök att från biltelefonen ringa min mobil och någon svarar. Hej det är jag som svarar i någons telefon. Den andra goda människan idag stod vid Pressbyrån och skulle just lämna in min telefon. Han hade dessutom just pratat med en av döttrarna, det sist slagna nummret.

Goda människor finns, minst två som räddade mig i fredags och två som räddade mig idag. Jag ska nog inte chansa mer den närmaste tiden.