Jämställdhetsplaner

Barnklinken var en av få arbetsplatser i Landstinget Gävleborg där det togs fram en jämställdhetsplan. Det var en spännande diskussion och kartläggning som ledde fram till planen. Jag minns att vi var rätt överens om att det var bra att ta fram planen och att vi efter några år skulle utvärdera den. Lagens bokstav om att jämställdhetsplan ska tas fram varje år var för mig fullkomligt orimlig. Troligen också det kravet som gjorde att många andra verksamhetschefer inte ens bemödade sig om att ta fram jämställdhetsplaner.

Lika enkelt samband som att vi vet att motionera är viktig. Om någon annan bestämmer att det ska springas minst 60 minuter varje dag så säger nog de flesta av oss att det är ett önskvärt tillstånd men inte möjligt att uppnå. En ursäkt för att sen överhuvudtaget inte motionera.

Klokt därför tycker jag när regeringen i sitt förslag till ny diskrimineringslag tar bort kravet på årlig jämställdhetsplan och dessutom är tydliga i att endast företag med mer än 25 anställda är tvungna. Ändringen kommer sannolikt att leda till fler jämställdhetsplaner och dessutom jämställdhetsplaner som betyder något, inte bara hyllvärmare.