Tufft för små partier.

Det är inte lätt för små partier när de granskas av media.

Miljöpartiet har i sista stund tvingats stryka en av sina riksdagskandidater då det visat sig att han säger nej till invandring (av hänsyn till den svenska miljön) och vill skjuta fler vargar. I Gävleborg är partiet enligt den senaste stora SCB undersökningen i det närmaste utplånat. Partiet är svårt sargat efter deras framfart i landstingspolitiken där man 2002 gick till val på att skapa ett ny majoritet tillsammans med de borgerliga partierna för att direkt efter valet svänga 180 grader och bli ett stödparti till socialdemokraterna med känt resultat.

Vänsterpartiets kandidater är enligt ekot skyldiga kronofogden mångmiljonbelopp. Det är lätt att kräva höjda skatter när man själv inte gör rätt för sig.

Junilistan visar sig efter en genomgång vara ett smalt elitparti om man ser till vilka kandidater som satts upp på listorna till höstens val. Genomgående äldre herrar med akademisk utbildning och en mycket trygg ekonomi.

Feministiskt initiativ har som toppkandidater till riksdagen två kvinnor som har två saker gemensamt. Maria Carlshamre och Gudrun Schyman är båda dömda för ekonomisk brottslighet och båda har lämnat sina gamla partier men vägrar lämna alla de förmåner som deras tidigare uppdrag (EU parlamentariker och riksdagsledamot) ger dem. Fria flyg och taxiresor, mm, mm.

Det jag ser fram emot är en granskning av Sverigedemokraternas kandidater. Ett parti som säger sig slåss för lag och ordning men som tidigare visat sig har väldigt många kandidater som inte bara är dömda för ekonomisk brottslighet utan våldsbrott.